Frustration över uteblivet sparande

Jag kommer hoppa lite fram och tillbaka i tiden i den här bloggen. Varva lite längre inlägg om mitt första år som ekonomiskt medveten med lite nyare inlägg om saker jag resonerar kring idag. Idag handlar det om nutid och framför allt den här för oss lite speciella våren.

Jag började på ett nytt jobb i maj förra året. Ett jobb som inte riktigt blev allt det utlovades att bli. Redan under hösten började jag leta runt efter alternativ men det var inget som jag riktigt kände var rätt. Och så nu i februari kom beskedet, innan jag själv hann säga upp mig, så sa bolaget upp mig pga dålig ekonomi. Tack vare att jag är med i facket (TIPS!!) så fick jag lite längre uppsägningstid än jag hade rätt till och kände mig ändå rätt lugn. Men det blev ju dags att hålla i pengarna ännu mer och helt strypa sparandet. Så i år är januari den enda månaden vi har kunnat sätta av pengar alls. Det är klart frustrerande med tanke på rean på börsen. Medan jag skriver detta så ligger dagens kurs på +1,65% men innan idag har index gått ner över 5%. Det hade ju varit guldläge att öka på i våra innehav nu.

Under denna period när jag inte aktivt kunnat delta i börsen har också intresset avtagit lite. Allt fokus har legat på att hitta jobb och jag har i princip inte kunnat tänka på annat.

Det som underlättade min situation lite var att sedan början av januari så har jag varit i en process för ett riktigt drömjobb, man kan säga att det är det jobb jag ville ha när jag började hos min förra arbetsgivare. Vi har diskuterat och förhandlat fram och tillbaka under en ganska lång tid. Nästan fram till slutet såg det ut som att jag skulle starta eget företag och gå in som konsult, något som jag verkligen ville och såg stora framtidsmöjligheter för. Men i slutändan kom vi inte överens om debiteringen och jag fick kliva in som anställd. Jag kunde ändå inte vara besviken på det om jag ser till totalen. Jag har sedan 2016 ökat min lön (innan skatt) med ca 50%. Så det i kombination med att vi har fått riktigt bra koll på utgifterna ger oss enorma möjligheter till sparande.

Nu har vi lite andra saker vi verkligen behöver, en ny säng och soffa t.ex. men om jag räknar med att jag lägger ca 5-8.000 kr i sparande för dessa saker så kommer vi ändå kunna sätta av ca 12% av vår lön efter skatt till börssparande. Så nu sitter jag mest och planerar och uppdaterar våra aktiemål för året.

Vi har ju mycket av månadssparandet i fonder för buffert och för barnens långsiktiga sparande men jag vill nog vikta det över mer mot aktier i den ökning vi kan göra nu.

Det känns hur som helst riktigt skönt att vara tillbaka på banan igen med sparandet och intresset och motivationen är kanske ännu starkare än innan jag blev av med jobbet.